Sveriges Radios ekonomikorrespondent Staffan Sonning kommenterar stödpaketet till Irland.
Vilka effekter hoppas man att stödpaketet ska ge för Irland?
– Man hoppas på att Irland ska få arbetsro. Irland befinner sig i en oerhört besvärlig situation som baseras på att Irland har haft en jättelik fastighetsbubbla som har spruckit. Det har ställt till det för de irländska bankerna.
– Det som kostar den irländska staten mest just nu är att försöka rädda bankerna och med hjälp av det här paketet ska det byggas upp någon slags räddningsfond för bankerna. Lite som den vi hade i Sverige när det var kris hos oss i början på 90-talet.
Vilka risker finns det?
– Det finns jätterisker att det inte fungerar. Att Irland kommer att misslyckas att få till sin ekonomi i alla fall – att de kommer att gå i statsbankrutt och vara tvungna att be om att få sina skulder nedskrivna.
– Om det här händer om ett par år så har privata skulder i banker och finansbolag flyttas över till skattebetalarna.
Kommer stödpaketet att hindra att problemen sprider sig? Portugal ligger också i riskzonen.
– Nej det tror jag inte. Jag tror att Portugal står näst i tur, inte minst efter att det i går visade sig att Portugal har ett grekiskt problem, det vill säga de siffror de visat upp hittills över statsfinanserna är helt fel. De är sämre i verkligheten.
Notan på vårt deltagande i EU ökar hela tiden. Som vi ska visa i andra artiklar idag är det EU:s struktur med gemensam ränta(penningpolitik) som är orsaken till problemen. Man sjösätter EU och framförallt den gemensamma valutaområdet EMU med full vetskap om att projektet är felaktigt och hoppas att allt ska ordna sig. Den gemensamma räntan i EU/EMU passar bara Tyskland och ett par länder ytterligare. För Grekland och Irland har den varit förödande. Man hade behövt kyla ner sina ekononomier med högre ränta. Hade man inte haft EMU och euron hade man inte i Greklands fall kunnat låna till så låga räntor till sin statsskuld. Det hade skett en successiv anpassning som hade tvingat Grekiska regeringen att handla tidigare.
Nu ska direkt betala mer pengar till Irland:
Sverige är berett att låna ut pengar till krisande Irland. Det säger finansminister Anders Borg till Ekot, Sveriges Radio.
”Då handlar det om någonstans mellan fem och tio miljarder kronor. Då är det också viktigt att framhålla att vi då ju får en ränta, utöver finansieringskostnader, på ungefär tre procent. Så det är alltså rimliga villkor”, säger Anders Borg till Ekot.
———-
Förra veckan sa Borg att svenska skattebetalare inte skulle behöva vara med och betala för den irländska krisen. Orsaken till att han ändrat sig är att Irland sedan dess kommit med en begäran om stöd och att stabilitet i omvärlden är viktigt för Sverige som ett litet och exportberoende land.
Bara att öppna plånboken igen, Borg. Inte vet vi om vi får tillbaka dessa pengar. Är det ”rimliga villkor”. Inte värt att nämna det som ekonomiska bedömare säger, att risken att återbetalning inte kan ske är stor. Irland har under lång tid tagit emot 15 miljarder från EU varje år, samtidigt som Sverige har betalat samma summa, 15 miljarder per år. Under tiden har Irland kört om oss i BNP. 2009 hade Irland 307.193 Sek i BNP per invånare. Sverige stannade vid 288.907 sek per invånare.
Diagram över BNP-tillväxt i % per år. Klicka på diagrammet för större version:
Jag sammanfattar:
1)Hela Sveriges nettoavgift till EU , 15 miljarder, under en massa år, kan sägas gå till Irland, som tar emot 15 miljarder per år under lång tid.
2) Irland kör om oss i BNP. 2009 Irland : 307.193 sek per capita, Sverige 288.907 sek per capita.
3) Vi får rädda Irland med en okänd summa miljarder i lån och med hög sannolikhet även skänka bort en stor del av lånen till slut. Hmmmm…
Enligt finansminister Anders Borg vill regeringen erbjuda stöd till Dublin med ungefär samma belopp som man erbjudit regeringarna i Reykjavik och Riga.
Flera amerikanska företagsjättar, däribland Microsoft och Intel, har i kraftfulla ordalag varnat Irland för att höja den låga bolagsskatten på 12,5 procent. Enligt premiärminister Brian Cowen har den omstridda frågan inte varit uppe för diskussion vid förhandlingarna om räddningspaketet.
Den låga företagsskatten har enligt Carl Hammer gynnat Irland länge, som lockbete för utländska direktinvesteringar. Han ser kraven på att denna skattesats höjs som ett uttryck för en uppenbar brist i valutasamarbetets fundament.
– Nu ställs det på sin spets, att euroländerna har en gemensam valuta, men oberoende finanspolitik i de olika euroländerna. Det är inte en optimal valutaunion, säger han.
Hammer tror dock att det dröjer länge innan vi får se ett mer koordinerat finanspolitiskt system i eurozonen
Saxat ur Svd
Ja. EU och framförallt EMU kräver egentligen gemensam ränta (penningpolitik) men även gemensamma skattesatser (finanspolitik).
Det är gigantiska belopp det handlar om:
EU-kommissionären Olli Rehn säger att det ekonomiska stödprogrammet från EU och Internationella valutafonden IMF för Irland kommer att pågå i tre år. Rehn säger att storleken på stödet kommer att beslutas i slutet av denna månad enligt Reuters.
Det talas dock om 80-90 miljarder euro.
– Stödet är ju tredelat. Det är ett stöd från IMF, från eurozonen och från EU:s särskilda krismekanism, säger finansminister Anders Borg (M) till TT efter söndagens möten.
Postat i: Uncategorized
